tisdag 8 juni 2010

Oväntat besök!

Ligger i soffan och slappar. Kollar på Oprah, just nu visar de en intervju med Whitney Houston och hennes liv. Den är bra, hon är ärlig verkar det som. Väldigt amerikanst bara. Gud, böner och kokain.

Neo sover och jag har bakat bröd och plockat lite här hemma. Borde också dammsuga men de gör jag när han vaknat. Inte för att han vaknar när jag dammsuger men jag tar det lite lungt =)

Min fina morfar ringde precis och undrade om han fick komma komma förbi vid halv 3. Undrar vad han vill??? Han är inte den som brukar komma hit. Han är ju såklart alltid välkommen men jag är fortfarande förvånad. Spännande. Bara han inte ska skälla på mig. Nejdå? Det tror jag inte. (Shit, nu måste jag ju dammsuga).

Det blev inget umgås med Lisa och Ville idag. Fick ett SMS av Lisa igår kväll. Hon hade glömt av att hon skulle hem till sin mamma. Det gör inget. Jag umgås gärna med dom varje dag om det är så men ibland är det gott att fixa och dona här hemma.

Mattias slutar vid 17 idag så han är hemma i ganska god tid. Han har lovat mig att han skall ta Neos nattning i kväll så jag kan gå ut och gå. Måste powerwalka av mig lite, köra lite utfall och sedan situps och plankan. Läste igår att för att få tillbaka sin styrka i rygg och bål efter graviditet och förlossning hjälper det inte att göra massa situps. Man måste börja med de djupaste musklerna. Vilket få innebär att plågas med plankan. Vanlig och på sidan. Man kan ju kombinera med situps, kanske går det lite fortare =)

Jag hade en jobbig natt. Sedan ett par månader har jag haft riktiga problem med att min högra arm domnar flera gånger när jag sover, varje natt. Det hände endast någon enstaka gång när man sover och har armen i en konstig ställning. Inte nog med att armhelvetet somnar säkert 15 gånger varje natt så har jag även märkt att pekfingret, långfingret och ringfingret domnar av. Tex när jag matar Neo, kör bil och ibland när jag inte gör något alls. Jag har även ibland en pirrande, avdomnande känsla vid axeln, armbågen och handleden. Jag vill inte klaga utan bara berätta om min något obekväma vardag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar