Jag lider!!!

Fy fasen säger jag bara!!! Natten har knappt börjat och Neo ligger i rummet bredvid och kan knappt andas. Han är så jävla snorig att det gör ont i hela mig varje gång han försöker ta ett andetag. Han är svintrött men kommer inte till ro och snoret irriterar honom. Stackarn kan ju inte ens snutta på babbis! (nappen)

Hade ju varit bra om han hde varit utvilad när an imån skall bli passad av farmor och farfar. Usch!!! Antedninhen till det är för att jag skalltill Sthlm och roa mig och för att Mattias jobbar. Men kan jag med att åka nä han är så förkyld? Tänk om han behöver mig och bara vill ha sin goasiga mamma när han är sjuk. Jag får sån ågren! Jobbigaste jag varit med om.

Mattias och jag har redan vrit inne 4 gånger sedan han somnade vid halv sju och gett honom natriumklorid i näsan och sugit ur snor ur de söta små borrarna. Dock har han lika mycket snor som en 100 kilos man. Hur mycket snor ryms det egentligen i en liten bebis. Jag som redan är förkyld kan ta hand också, bara han slipper. Hell, jag hade utan att tveka tagit hans även om jag var frisk. Låt min lillkillen slippa!

Fast man måste väl tänka positivt, alla förkylningar (och andra sjukdomar också för den delen) ger ju ett starkare immunförsvar. Det är väl sant som dom säger att "Det som inte dödat det härdar". Det hjälper ju då om han kan andas!