Jag tror väldigt starkt på att berömma eller ge någon man inte känner komplimanger om man känner att det är befogat. Tycker man att personen i fråga förtjänar det så -tveka inte!! Det betyder så himla mycket när någon annan än ens mamma, pojkvän eller bästis berömmer. De e ju liksom deras uppgift ;0)
Vem vet vad ett par vänliga ord kan leda till?
Idag efter mitt Steppass kom en av mina stammisar fram till mig, genomsvettig och med ett enormt leende.
-"Jag måste bara säga att du har en sån härlig energi och så himla bra musik!"
Jag blev så glad att jag höll på att ge henne en kram men istället klämde jag fram ett
-"Åh va kul! Tack!"
För drygt ett år sedan gjorde jag nästan desamma. Jag gav en "främmling" beröm via bloggen.
Karro, min fina underbaring!! Inte en dag utan dig!!! <3
Komplimanger kan leda till en marulks-bästis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar