Igår började mitt nya 2012 efter alla kalas och annat så var det verkligen dags för mig att ta tag i mitt liv igen! Efter att ha haft ett psykbryt som Babe tyvärr fick tacklas med, var det bara att bestämma sig.
Jag lägger hela skulden på mig själv och den krassa sanningen är att jag mellan aug och april -10 gick ner 24 kg och from maj -11 (då jag träffade Babe) tills igår gått upp hela 12,6 kg. I april hade jag alltså kvar 6,7 kg innan mitt mål var uppnått. Detta innebär alltså att jag måste påbörja kampen igen. Nu har ju då siffrorna förändrats drastiskt och jag skall alltså ner 18,6 kg. OMG!!! Nu låter det så jäkla mycket och som ett omöjligt mål men F*CK de ska gå!!!
Saken är ju att jag vet precis hur jag skall göra och hur mycket stöttning och peppning det krävs tänker jag därför, precis som förra gången, tänker jag använda min lilla blogg och den lilla skaran som läser för att få ner tankar, medgångar och motgångar. Kanske att jag kan vara en insperation för någon också?
Detta är min motivationsbild som jag tittar på när det behövs
Tror ni att man kan komma någonstans i närheten?! Hahaha nämen en mer realistisk bild som motiverar mig är denna
OMG! Who is that?!?! I'm so tiny!! Mina ben existerar knappt och mina nyckelben är framhävande!! Titta nu motiverade jag mig själv igen!
Igår började jag kampen. Nu kör jag Alevo kick start i 2 veckor för att minska ner magsäcken efter allt frosseri de senaste veckorna. Fem shaker/soppor om dagen varje vardag alltså 550 kcal om dagen. Jag inser ju att jag måste fuska lite för att få det att funka. Fre-sön byts en soppa ut mot middag tillsammans med min fantatiska familj. GI of course!! Tanken är att efter dessa två veckorna gå tillbaka till min älskade GI-mat. Sedan har jag givetvis ett galet träningsschema, mellan 4-6 pass i veckan beroende på om det är grabbvecka eller inte. Jag vet att jag klarar det! Jag har ju världens bästa karl som stöttar och ställer upp, en mamma som träningskompanjon och stöttepelare, en pappa som ställer upp med att vara barnvakt när det behövs och dessutom en nyfunnen vän, Karro, som med sin viktminskning och "träningsihärdighet" inspirerat mig igen!!
Eftersom jag fortfarande är snuvig småstartar jag träningen idag med ett Flex-pass. Jag hoppas det känns okej för då kan jag fortsätta med ett tyngre pass.
Pjuh! De känns bra att ha påbörjat proceduren och talat om för den lilla omvärlden hur det ligger till.
Men jag har hunnit med andra saker än att fattat detta beslut också.
Vi har haft två årskalas för Neo. Gunghästen var först lite skrämmande men sedan en riktig hit, precis som vi förutspådde!
Stor var kalasfin!!
Även storebrorsan uppskattar gunghästen.
Här är en annan hit!! Motorsåg med tillhörande hjälm dom Liten fick utav Magnus (nej inte Zandra och Selma för de skulle aldrig ge honom något som låter så högt).
Babe och jag fattade också ett hjärtskärande beslut härom dagen. Detta groggvirke har legat i min kyl sedan Babe och jag träffades, dvs 29 april. Jannika och Steven hade med sig den till förfesten innan CatClub. Men det var dags att göra sig av med den nu.
Igår var vi på bandy. IFK mötte Sirius hemma och matchen var tv sänd. Usel match och vi förlorade med 1-3. Nog om det!
Innan matchen började laddade Stor och Liten upp med att sjunga hejjar-ramsor medan spelarna värmde upp. Det är så mysigt, alla som går förbi får ett mega leende på läpparna när de ser hur grabbarna, eller framför allt Stor, håller på! Kärlek!!
I fredags var det bandy också. Jag jobbade men Babe hade med sig Stor till Skarpe Nord bär vi tod emot GAIS. Eftersom Leon somnat på mig eller Rikard varje GAIS match betyder det nog att de spelar väldigt tråkig bandy ;)
Nu har Liten och Stor vaknat efter att ha sovit middag så nu är det nog dags för ett bad innan Babe kommer hem och det är dags för middag.
