Dagens frågeställning:

Undra hur kärlekspar skulle uttrycka och förmedla sin kärlek till varandra om inte Facebook fanns?

Motivering: I dagens samhälle då komunikationskanalerna är strikt begränsade till ungefär 10 000 stycken är förstårs en kärleksförklaring till den man älskar via Facebook en självklar väg att ta, i brist på annat menar jag!

Förr, för uppskattningsvis flera år sedan, fick en flicka blott en opersonlig och handskriven kärleksförklaring nedpräntad på ett skrynkligt papper med snirklig handstil och för oss ett näst intill obegripligt språk.

I vårt samhälle verkar det också vara väldigt populärt att yttra sin kärlek på förstnämda sätt även om man bor ihop med den kärleksförklaringen är riktad mot och låt oss extrapolera att tillfälle att på något annat sätt förmedla samma känsla ges under dygnet. För Gud förbjude om man istället sa det man precis uttryckte med hjälp av 0:or och 1:or direkt till sin älskade. Nej, det verkar för krångligt!

Att använda sig av Facebook i samband med kärleksförklaringar är troligen det bästa och mest effektiva alternativet om man inte bara vill att ens partner skall få reda på hur ofantligt lycklig man är utan om man även vill att alla ens 197 (nära)vänner och bekanta skall få ta del av denna information, som ett bevis på sin kärlek. Framför allt för att göra alla andra säkra på att det inte knakar i fogarna.

Problemlösning: Kärleksförklaringar hanteras bäst av alla andra som inte behöver vara inblandade mellan fyra ögon. Om detta tillfälle inte ges är även ett telefonsamtal, sms, ett mail eller brev ett bra substitut. Ett något subtilt men modernt tillvägagångssätt är att låta använda sin dagbok (läs blogg).

Slutord: Mark Zuckerberg är vår tids Amor och om tillräckligt många år firar vi honom instället för Valentin. Så tack Mark för att du hjälpt miljontals kärlekspar att uttrycka sin kärlek. Utan dig och Björn Ranelid hade mänskligheten dött ut...