Uttråkad med dåligt samvete!

Nej, det är verkligen inte bra att ha så hög arbetsmoral att man får dåligt samvete när jag för första gången är hemma för vård av barn på snart två år. Så jäkla illa tajming att Neo älsklingen går omkring med hög feber just denna helgen, jag menar jag jobbar liksom var femte helg! Inte nog med det så är Rikard borta fre-lördag så jag måste liksom vara hemma.
Men jag får helt enkelt tänka på R sa förut; Barnen först, Baby! Och det är ju klart. Kan ändå inte hjälpa att jag har fåligt samvete.

Jag är heller inte gjord för att vara inne å göra ingenting heller. Tips på saker att göra mottages tacksamt!!

Det kanske var tur att Leons farmor sedan förra veckan velat ha lite egentid. För jag hade nog inte kunnat underhålla (stimulera) en trotsig treåring samtidigt som jag försöker få en sjukling att hålla sig lugn.
Därför underlättade det att vara ensam förut när Neo valde att ligga på mig (ni som känner honom vet att man vanligtvis får tvångshålla honom för att få gosa) och kolla på Räddnings patrullen. Helt stilla låg han i typ 1,5 timme, tyvärr somnade han inte. Han är väl som jag, sover bäst i egen säng. Där ligger han nu. Han får sova. Jag väcker honom inte!


En del av mig njuter till max och den andra delen lider av att han är sjuk.


Vanligtvis får han bara ha nappen när han skall sova men till mitt försvar trodde jag verkligen att han skulle somna.
Inser ni hur varnt det blir av att ha en liten skrutt som redan är 39 grader på magen. 100 grader ungefär!!
Jo, ensam va de ja. Rikard åkte med Skarpa till Söderhamn (?) typ Gävle tror jag. Så jäkla kul för honom. Hoppas han blir full å odräglig och hejar fram Kungälv till vinst!
En sak, jag köper hela grejen med att man tar fram ett glas som man dricker vatten ur under hela dagen och man låter glaset stå vid sidan av kranen. Men hur tänkte han här?


En kaffekopp?! Jag vet att han drack imorse men hade han tänkte använda samma kopp när han kommer tillbaka i morgonkväll någongång? Å nej, diskmaskinen var inte full utan helt tom.
Å dessa tankspridda män!!!


Men det är för dessa saker älskar vi dem lite mer. Helt plötsligt satt mitt medicinskåp uppe på väggen!

Till sist måste jag dela med mig utav den här underbara bilden. Liten vill vara som stor!


Leons kallingar åkte av när Neo tog på sig dem så han fick sina alldeles egna. Men gissa om de passar. Sådär, de sitter uppe i alla fall. Japp han säger till när han kissa... Eller snarare efter att han kissat!