Jag blir så trött på mig själv. Fasen va jobbigt det är. Jag hade verkligen en jättebra dag igår. Kände mig glad och lycklig och PANG så vänder det bara. Jag är min egen Dr Jekyll Mr Hyde. Å det blev så jäkla trist stämning hemma igår och jag ville bara sjunka genom jorden ett tag!! Det som också är skit är att jag är långstint och alldeles för stolt för att krypa till korset. (Note to self: Ändra på det för f*n!!!). Allt går ju ut över Rikard som inte alls förtjänar ens hälften av vad han fick igår.
Vad vi kom fram till igår är i alla fall följande; Vi är olika dels för att vi är två oilka människor men också för att vi är man och kvinna. Vad jag skall bli bättre på som män (för det mesta är bättre på) är att tala om med en gång om jag är missnöjd eller så. Jag är tyvärr en riktig samlar-på:are. Jag bunkrar upp negativiteter/missnöjen som för tillfället ionte alls känns så betungande för mig och sedan så krävs det nästintill ingenting för att bägaren skall rinna över å då kommer ALLT!
Rikard i sin tur skall bli bättre på att "märka" saker. Kan verka simpelt men vi har kommit på en, i teorin, bra strategi eller metod som vi hoppas kanske hjälper både honom och mig.
Hur som helst så har jag gått hela dagen med världens sämsta samvete för igår och vill därför göra något kul ihop hela familjen främst något för Rikard.
Jag som har ont /är redigt trött i ryggen tar ett ganska vuxet beslut och låter ryggen vila från träning även idag och föreslog att vi skulle åka direkt efter middagen till Herkules för att köpa fiskar.. Rikard har pratat länge om att han vill utöka familjen ytterligare och det var något med slamkrypare eller trådalger eller... ja, jag vet inte så noga. Fiskar skall det bli i alla fall.
En stor eloge och kram till min finaste av fina ässlingar som alltid stället upp och lyssnar på mig och ALLTID kommer med uppmuntrande råd och glada tillrop. Zandra, vad skulle jag göra utan dig egentligen?
Kontentat av att prata med Zandra är i alla fall att man måste jobba för att få ett förhållande att funka joxet är ju bara att BÅDA måste göra det och vara medveten om problematiken. Alltså är kommunikation a och o. Jag är ganska så kvinnlig på många andra sätt så om jag nu måste vara lite mer manlig i min kommunikation dvs raka rör så jag får jobba på det.
De flesta i min närhet jag någongång pratat med om likande problem säger samma sak. Som kvinna måste man helt enkelt påminna och uppmuntra (tjata) på sina män för att vissa saker ska bli gjorda. Det bara är så.
Okej. Jag delegerar.
Till sist. R, finaste du! Du gör mig lycklig varje dag. Utan dig i mitt liv skulle jag aldrig fungera. Tack för att du finns i mitt och mitt barns liv och tack för att du får mig att skratta varje dag. Tillsammans klarar vi detta! Puss
